Idiosynkratisk eller diversifierbar risk

Det finns bland professionella rådgivare, bloggare och annat folk väldigt många som framhåller investmentbolag som substitut till aktiefonder. Jag vill dock påpeka att man i sådant fall inte tar hänsyn till riskspridningen. Man kan dela upp risk i två kategorier; diversifierbar och icke diversifierbar risk. Diversifierbar risk (alltså sådan man kan undvika genom att sprida sina tillgångar) kallas även bolagsspecifik. Denna risk innebär att om tex en VD i ett bolag beter sig ill eller blåser företaget på pengar kommer troligen kursen att rasa. Nyheten kommer således bara att träffa detta bolag som har VDn i fråga. Den andra typen av risk är den icke diversifierbara och är till exempel risk för att 9/11 skall ske igen. Detta kommer troligen att påverkar alla bolag lika illa, det vill säga det går inte att undvika den. 

Om man applicerar detta på aktiefonder respektive investmentbolag kan man inse att om till exempel VD:n för ett investmentbolag lurar företaget på pengar, eller spekulerar bort pengar så kommer detta att drabba aktien hårt. Om man däremot äger en aktiefond så är man de facto ägare till alla aktiedelar genom en fondkomissionär eller liknande, det spelar ingen roll hur fondkomissionären beter sig för fondens värde, eftersom fondinnehavaren äger aktierna som finns i fonden. 

Således bör alla fundera på trade-offen mellan avgiften för att ha en aktiefond och risken för att något skall ske med investmentbolaget som man annars hade kunnat diversifiera sig ifrån. 

Minskade vinster i investmentbolagen - för alltid - slut med räntesnurror

Som många säkert har läst på olika håll har det stiftats ny lag som har trätt i kraft från 1 januari. Syftet med lagen är att motverka de skatteupplägg som de flesta stora företag har med så kallade räntesnurror. Upplägget går i korthet ut på att man köper bolag av sig själv, som moderföretaget i en koncern finansierar med lån. Det köpande bolaget måste betala lika stor ränta till modern, som det uppköpta bolaget gör i vinst. Det uppköpta bolaget ger koncernbidrag till mellanbolaget = ingen vinst hos det uppköpta bolaget, ingen vinst i mellanbolaget --> all vinst hos moderbolaget. Om sedan moderbolaget är ett investmentföretag får det avdrag för utdelning och kan således dela ut mycket av vinsten och behöver aldrig skatta på den. Detta prövades två gånger i Regeringsrätten 2001 och 2007 och det var helt ok. Politikerna gillade inte detta, därav den nya lagen.

Frågan är då hur mycket kommer detta att påverka de svenska investmentföretagen? Ser man till Industrivärden som var uppe i Regeringsrätten 2007 för transaktioner från slutet på 90-talet på omkring 300 miljoner per år. Dvs de slapp skatta på 300 miljoner per år = i runda slängar 100 miljoner extra att dela ut/behålla som vinst. I förhållande till resultaten i slutet på 90-talet rör det sig om ca 5%. Nu finns det inga aktuella siffror på hur mycket pengar som har räntesnurrats de senaste åren (de tidigare siffrorna hämtades från RÅ 2007 ref 84-85). Men om det fortfarande rör sig om en vinst på 5% skapad av räntesnurror så kan man förmodligen justera ner resultaten för alla investmentföretag med 5% pga minskade möjligheter att skatteplanera. 

Dock finns vissa undantag i lagen som gör att man kan skicka räntan till jurisdiktioner där den beskattas med 10%, vilket ju är lägre än Sveriges 26,3%. Dock kan uppsättandet av bolag i sådana länder kosta mer än det smakar. 

Summan av kardemumman är helt enkelt en liten varning för investmentbolag under 2009. Man kanske vill höra något om detta i årsredovisningarna, eller så måste man eventuellt vänta till årsredovisningarna för 2009 innan man får veta något. Detta rör såklart inte alla som skall trada på kort sikt med aktierna, men för den långsiktige kan man i alla fall kolla upp det lite nogrannare. I remissvaren till den nya lagstiftningen kan man se att många företag, däribland investmentföretag, är mycket upprörda och de skriver att investmentföretagen kommer att träffas orättvist av den nya lagstiftningen. 

Skatteverket räknar med att det är ca 7 miljarder som faller bort pga räntesnurror, om alla dessa pengar spåras upp och tas upp till beskattning är det 7 x 26,3% = 1,8 miljarder som faller bort i skatter från aktieägarna. 

Värt en tankeställare