torsdag 2 april 2009

Idiosynkratisk eller diversifierbar risk

Det finns bland professionella rådgivare, bloggare och annat folk väldigt många som framhåller investmentbolag som substitut till aktiefonder. Jag vill dock påpeka att man i sådant fall inte tar hänsyn till riskspridningen. Man kan dela upp risk i två kategorier; diversifierbar och icke diversifierbar risk. Diversifierbar risk (alltså sådan man kan undvika genom att sprida sina tillgångar) kallas även bolagsspecifik. Denna risk innebär att om tex en VD i ett bolag beter sig ill eller blåser företaget på pengar kommer troligen kursen att rasa. Nyheten kommer således bara att träffa detta bolag som har VDn i fråga. Den andra typen av risk är den icke diversifierbara och är till exempel risk för att 9/11 skall ske igen. Detta kommer troligen att påverkar alla bolag lika illa, det vill säga det går inte att undvika den. 

Om man applicerar detta på aktiefonder respektive investmentbolag kan man inse att om till exempel VD:n för ett investmentbolag lurar företaget på pengar, eller spekulerar bort pengar så kommer detta att drabba aktien hårt. Om man däremot äger en aktiefond så är man de facto ägare till alla aktiedelar genom en fondkomissionär eller liknande, det spelar ingen roll hur fondkomissionären beter sig för fondens värde, eftersom fondinnehavaren äger aktierna som finns i fonden. 

Således bör alla fundera på trade-offen mellan avgiften för att ha en aktiefond och risken för att något skall ske med investmentbolaget som man annars hade kunnat diversifiera sig ifrån. 

måndag 30 mars 2009

Rekyl eller ny rädsla...

USA ner 4% i skrivande stund. Orosmolnen hopar sig än en gång (om de någonsin kan sägas vara borta) över biltillverkarna och konkurshoten verkar nu vara närmare än någonsin. Det känns som en hel del pengar kommer att försvinna i former av olika lån ställda till biljättarna. Men det kanske blir stabilare på marknaden om de väl får gå i konkurs, Obama verkar ju inte vara så sugen på att långa ut mer pengar i alla fall.
Och i förlängningen kommer bankerna nog att sjunka ännu mer. I helgen bailade Spanien ut den första banken sen krisen startade, känns kanske inte så tryggt. Vad som dessutom är lite oroväckande är att FT skriver om deflationsrisk i Spanien. Läget är helt enkelt fantastiskt. Vad jag tror är anledningen bakom mars månads kraftiga uppgång är att bankerna verkar ha levererat sina senaste rapporter inte riktigt så illa som förväntat (det vill säga bara dåliga och inte urusla) så gick de upp lite och andra branscher följde efter. Nu börjar investerare fundera på om det faktiskt är så bra ställt med dem - I think not. 

Dagens positiva skeende är att XACT Bear steg med 6% idag - man får vara glad för det lilla. Mot bakgrund av USAs utveckling idag så kan vi nog vänta ett ordentligt bottennapp även under morgondagen på börsen. 

söndag 29 mars 2009

Oljerally?

Sedan oljepriset har fallit från toppen och nu legat och krypt riktigt lågt har det stigit något igen. Frågan är om alla de investeringar som uteblivit på grund av det låga oljepriset kan få priset att skjuta i höjden igen. Med dagens låga pris tror jag att det finns risker att många investeringar inte blir av, vilket kommer att minska tillgången på olja framöver. Det krävs ingen raketekonom för att inse att om tillgången minskar och världens ekonomi börjar ta fart igen så kommer priset att skutta upp ett gäng procent. Jag har stora förhoppningar på Pearl Exploration och att kursen skall följa med en eventuell oljeprisuppgång. Dock känns det som att en prisuppgång ligger ganska långt fram i tiden, förmodligen längre fram än ett år. Det är tur att man inte har bråttom i alla fall. 

söndag 8 mars 2009

Liberalisation sews its own destruction

Mycket läsvärd artikel från Martin Wolf publicerad i Financial Times. 


Dessvärre inte så munter läsning

Bara att den pekar på att medelklassen i emerging länder kommer att minska samt att antalet människor i extrem fattigdom kommer att öka ger mig kalla kårar. Jag vågar knappt tänka på alla de aktiekurser som har inprisat den ökande medelklassen i Kina och Indien som framtida kunder och konsumenter. 

Strategi för sparande

Till sommaren börjar jag jobba fulltid och kommer således att öka min disponibla inkomst avsevärt. Detta kommer resultera i att mitt månatliga sparande kommer att öka till ganska mycket större summor än idag. Att ha pengar på banken är alltid skönt och även om man inte får ta del av börsuppgångar så vet man säkert vad man har. Problemet är dock i dagsläget att man inte vet vilken valuta man skall ha dem i. Har man sina pengar i kronor och den fortsätter mot Zimbabwestatus så kommer importen bli rysligt dyr och allt blir dyrt i Sverige. Därför kan det vara skönt att spara i andra valutor också. Detta känns dock inte heller helt solklart, framför allt med tanke på att två duktiga professorer i USA förutspår hyperinflation i dollarn inom något år. Euron vet man ju inte heller vad som skall hända med om hela Östeuropas ekonomier kraschar och drar med sig hela västs banksystem i fallet. Kanske blir det Kinas valuta som stiger ordentligt om de inte styr den alltför mycket från statligt håll.

Nej jag tror att jag kommer att se till att spara 25% vardera i dollar, euro, kronor och yuan då har man i alla fall till viss del hedgat sig. Detta blir ju såklart inte hela sparandet (investerandet) utan en del hamnar nog på börsen också. Hur som helst så känns diversifiering viktigare än någonsin, och man får vara glad om pengarna man äger inte minskar i reala termer.

lördag 7 mars 2009

Bubbelblåsande

Det är intressant att se hur en stor del av världens regeringar sysslar med bubbelblåsande. Vi har en ekonomi som har byggts upp av lånefinansierad konsumtion, och nu när den kraschar så försöker man rädda den på samma sätt som skapat bubblan. Att skapa fiktiv efterfrågan genom att staterna skall stimulera ekonomierna skapar bara nya bubblor. När staterna sedan slutar stimulera branscherna kommer ju efterfrågan att sjunka vilket kommer resultera i att inprisad tillväxt kommer sänka aktiekurser. Det kommer ju alltid finnas mycket folk som tar lån för att köpa dessa aktier och när kurserna rasar klarar de inte av skulderna. Nej, allt regeringarna gör är att blåsa upp nya bubblor. 
Den stimulans som de facto är bra för ekonomin är de som behövs rent fysiskt, t ex upprustning av infrastruktur, skolor och andra statligt skötta uppgifter. Då är det inte en falsk efterfrågan som skapas. Det man kan tycka är märkligt är att det skall dröja så länge mellan upprustningarna för att en ekonomisk kris verkar krävas. 
Det blir intressant att se hur läget ser ut kring 2011 när USA har pumpat in någon triljon i näringslivet och statsskulden är ofantligt hög. Frågan är hur länge andra länder kommer våga låna ut pengar till USA. Den dag andra länder blir lite för oroliga kommer man inte vilja äga dollar. 

Den investering jag skulle vilja satsa på i nuläget, men som jag inte har möjlighet till är strandtomter. Förslagsvis i Kroatien eller Bulgarien. Det är ju inte så att antalet strandtomter i världen ökar (med undantag för lite konstgjorda öar i Mellanöstern) och efterfrågan lär på längre sikt öka. Samtidigt som man kan utnyttja sin investering på ett härligt sätt och bli solbränd på köpet. 

En annan indikator som inte är så glädjande är antalet studenter på ekonom- och juristprogrammet som fortsätter att läsa, trots att de kan ta ut en examen, på grund av att de inte får jobb. Så många talanger som idag blir kvar i skolbänken på grund av anställningsstopp över allt. Det är många personer som jämfört med tidigare år kommer ha mycket lägre konsumtionskraft. Det är bara att skatta sig lycklig över att ha ett riktigt bra jobb och hoppas att man kan göra en bra start på karriären trots det ekonomiska klimatet i världen!


onsdag 4 mars 2009

Nu vänder det! - not

Är vändningen här?! Tjoho, nu kör vi! - Eller inte

Ingenting har i princip förändrats och börsen får för sig att hoppa upp 4% runt om i världen, skön masspsykologi. Förvisso kanske stimluanspaket i Kina kan glädja omvärlden lite och produktionen kanske ökar lite. Men Kina kan knappast ensamt stå för vändningen i världen. Framför allt inte när mycket av alla nedgångar består i stora nedskrivningsförluster - som lär bli allt större när lån skall skrivas av och goodwill skrivas ner. Knappast någon vändning som kom här inte. En annan del i Kina som måste återhämta sig är bostadsmarknaden, det är på väg på grund av lite statliga hjälpmedel, men det kommer att ta tid. En annan bostadsmarknad som inte går så bra är den i USA som bekant, Federal Reserve skriver i sin rapport att både kommersiella och privata fastigheter sjunker fortfarande i pris och inget tyder på att det kommer att stiga. Fed tror att byggandet kommer sjunka genom hela året. Faran med att fastigheterna fortsätter sjunka är att bankerna riskerar mindre pengar för alla som inte klarar av att amortera. När de skall tvångsförsälja bostäderna och inte får några pengar blir det nedskrivningar. Inte så najs. 

Nej innan jag vill ta en uppgång på allvar vill jag se lite makroekonomiska tecken som pekar i rätt riktning. Inte en massa vaga nyheter om att saker kan komma att eventuellt kanske bli bättre. Framför allt räcker det inte med att en eller två marknader skall stimulera lite extra. Vi borde istället oroa oss när man får höra från USA att "vi har ytterligare några miljoner jobb att förlora till årsskiftet". Det är sådant som kommer minska konsumtionen ytterligare på ett sätt som jag inte tror att vi förstår ännu - men jag förstår så mycket som att det kommer inte att vara till vår glädje. Det känns som att dagligvaruföretag och konsumentvaruföretag mycket väl kan vara nästa omgång branscher att göra en dykning.

Placera.nu skriver en analys om SEBs nyemission idag, och jag gillar rubriken: SEB har blivit en lott. Det är inte annat man kan göra än att hålla med. Att teckna en utspädd aktie när man inte ens vet om det finns något värde i den verkar lite chansartat. Har man otur så har man åkt på nya kreditförluster i Öst innan man knappt fått in aktierna i depån. Och vips så är pengarna som SEB fick in borttrollade. En riktig lottdragning.